Nordiska Journalistklubbens nya styrelse: Einar Gullvåg Stålesen (vas.) Patrick Holmström, Ann Grete Bangsund ja Sten Ulrik Johannessen.
Ett trettiotal journalister från Danmark, Finland, Norge och Sverige, som har genomgått Nordisk Journalistcenters huvudkurs, var samlade då den länge slumrande Nordiska Journalistklubben på nytt väcktes till liv i Århus den 2. september. Generalförsamlingen röstade enhälligt för verksamhetens fortsättning.
En lättare styrelse valdes åt föreningen. Patrick Holmström från Finlands svenska Yles nyhetsredaktion fungerar som ordförande och som medlemmar Sten Ulrik Johannessen från Danmark och Ann Grete Bangsund från Norge. Vicemedlem i direktionen är Einar Gullvåg Stålesen från Norge. Till deras krävande uppgift hör att lotsa denna hederliga klubb till en ny uppsving.
På den under hela 2000-talet i stillhet verksamma Nordiska Journalistklubbens bankkonto fanns i slutet av augusti 13 358,81 svenska kronor. Endast en deltagare i Århus meddelade om erlagd medlemsavgift. Generalförsamlingen beslöt, att ingen avgift uppbäres åtminstone under ett år.
Under år 1998 hade klubben cirka 50 medlemmar. Som medlem kan alla ansluta sig, vilka har genomgått den i Århus årligen arrangerade Nordisk Journalistcenters huvudkurs.
Huvudkursen i Århus är den samnordiska journalistskolningens klassiker. Alltsedan år 1958 har 16 journalister från olika länder i Norden erhållit i Århus en järnransom i kunskap om Norden. Under en lång tid räckte kursen tre månader från februari till april. Senare knep man en månad bort. För närvarande har kursens tidpunkt ändrats till hösten.
Första samlingen på Århus-mötet på fredagskvällen.
Från institution till projekt
Föregångaren till Nordiska Journalistecenter var Nordiska Journalistkursen, som grundades år 1957 tillhörande en av Nordiska rådets första institutioner. Som rektor verkade länge legendariske Erk Reske-Nielsen från Danmark.
Som en del av kultursamarbetets förnyande beslöt de nordiska kulturministrarna i juni 2005 att upphöra med Nordiska Journalistcenter och att omstruktuera huvudverksamheten. I början av detta år införlivades Nordiska Journalistcenter delvis med Århus universitets Journalistik- och fortbildningscentral (CFJE). Någon rektor har centern inte mera.
-I början av nästa år förändras Nordisk Journalistcenter från institution till projekt med samma namn. Under åren 2007-2009 fortsätter kursverksamheten i Åring;rhus, men om verksamheten därefter har man ingen vetskap, säger chefen för CFJE Sten K. Rasmussen.
Nordisk Journalistcenters största behållning har varit fördjupandet av kunskapen om Norden. En av svenka deltagarna i Århus-mötet medger, att hon ser efter kursen på Norden med helt andra ögon än tidigare.
-Finland var någonstans i öst, men man fäste inte någon uppmärksamhet vid det. Nu är situationen helt annorlunda, säger hon.
Den svenska journalistveteranen Håkan Nohrén föreslog, att man till utbudet i Århus skulle införliva en kurs in nordisk historia. Enligt honom kan man inte utan kännedom om det förflutna heller föstå nutiden.
Juha Ranta och Patricia Bruun hade mycket att diskutera under pausen på Århus-mötet.
Yrkesmässigt utvidgande
Till Tammerforstidningen Aamulehtis nordister hörande informationschef Juha Ranta karakteriserar Århus huvudkurs från år 1990 som yrkesmässigt utvidgande.
-Språkkunskapen förkovrades och de under kursen uppkomna kontakterna har varit senare till nytta i journalistjobben.
Kursdeltagaren år 1991 från Åbo Underrättelser, Patricia Bruun, som fick Bonniers första journalistpris i Finland, betonar den nordiska identitetens betydelse i den utvidgade Europeiska unionen. Den nordiska välfärdsstatens modell håller hon som starkt argument i det globaliserade Europa.
-Viktigt är även, att de nordiska journalisterna så väl som möjligt känner sina grannländers historia.
Enligt Juha Ranta och Patricia Bruun är det inte tänkbart, att huvudkursens språk i Århus skulle ändras till engelska, ehuru den skulle öka kursdeltagarnas jämlikhet och då alla ändå skulle förstå det.
-Utan kunskap i svenska är det fara värt, att kontakter med Norden avbryts. Journalisterna mistar mycken information, ifall de inte kan läsa nordiska tidningar, påpekar Patricia Bruun.
-Med den starka skolsvenskan har man kommit till rätta i Århus. Men vad händer sedan då undervisningen i svenska och dess uppskattning i de finska skolorna alltmer minskar, frågar Juha Ranta. Han tror, att den samnordiska journalistskolningen fortsätter, fastän verksamheten i Århus skulle upphöra.
-Det viktigaste är innehållet i den kommande undervisningen, inte det inom hurudana väggar den ges.
Översättning: Bengt Karlsson, Åbo, Finland