Med Tysklands hjälp bevarades självständigheten

Tavastehus Jorma Virtanen 4.4.2003

På Tavastehus gamla begravningsplats finns ett minnermärke för de 56 stupade tyskarna från Tavastehus-nejdens strider.

På Tavastehus gamla begravningsplats finns ett minnermärke för de 56 stupade tyskarna från Tavastehus-nejdens strider.

Tyskland har två gånger inverkat på ett betydelsefullt sätt bevarandet av Finlands självständighet. Detta hände första gången under Finlands frihetskrig våren 1918 och andra gången under Finlands fortsättningskrig sommaren 1944.

Torsdagen den 3. april hade 85 år förflutit, då den av generalöverste Rüdiger von der Golz ledda tyska Östersjödivisionen steg i land i Hangö. Samma dag anordnade Frihetskrigets svenskspråkiga traditionsförening hedersbetygelser i Hangö, Karis och i Ekenäs.

I Ekenäs och Karis hörde till programmet uppvaktningar och kransnedläggningar vid minnesmärkerna för de stupade tyska soldaterna. Huvudfesten anordnades i Hangö vid Frihetens minnesmärke. I flaggstängerna fladdrade mellan två finska flaggor Tysklands flagga.Andaktsstunden hölls i Hangö kyrka, därefter följde stadens mottagning.

Ett tacksamt Tavastehus

De tyska trupperna erövrade Helsingfors den 14. april. Den av överste Otto von Brandenburg ledda brigaden på 2 500 män strandade den 7. april i Lovisa och erövrade ett viktigt vägskäl i Riihimäki den 22. april och befriade Tavastehus fyra dagar senare.

På Tavastehus gamla begravningsplats ligger begravna 56 stupade tyskar från Tavastehus-nejdens strider. På platsen finns ett minnesmärke med orden på finska och tyska: "För Finlands frihet stupade tyska soldater, ett tacksamt Tavastehus".

Från Tavastehus fortsatte tyskarna mot Lahtis. I Syrjäntaka vid Tuulos mötte de retirerande röda trupper. Vid ett tumult erhöll de röda överraskande sin sista seger i kriget. En del av de stupade tyskarna begrovs vid Paanajärvis strand. Deras minnesmärke är vid riksvägen 10 i Tuulos.

Minnesmärket för de stupade tyskarna ligger vid riksvägen 10 i Tuulos.

Minnesmärket för de stupade tyskarna ligger vid riksvägen 10 i Tuulos.

Diktaturen hotade

Alttsedan kriget år 1918 har det i Finland pågått ibland häftiga diskussioner: var det frihetskrig, inbördeskrig eller uppror. Samtidigt har man utrett, vart de kejsarliga tyska krigsoperationerna syftade på.

Förvånansvärt lite har man däremot diskuterat, om de upproriska röda skulle ha vunnit. Under ledning av Finlands Socialdemokratiska parti och Finlands fackorganisation uppbyggdes i Finland år 1918 den kommunistiska diktaruren, som förr eller senare hade anslutits till Sovjet-Ryssland.

Hjälpen kom från Estland

År 1918 kom tyskarna från Estland, som de hade erövrat några dagar efter det Estland hade den 24. februari förklarat sig självständigt.

Samma uppställning upprepades sommaren 1944. I juli lyckades finnarna stoppa den ryska storoffensiven norrom Viborg. Den från Estland opererande tyska hjälpen var betydelsefull, vilket framgår ur presentationen i Tavastehus artillerimuseum om Ihantalas under.

Finland fick av Tyskaland pansarnävar och pansarskräck. Tyska Luftwaffe sände jatktplan och ryktbara Stuka-störtbombare med flygare. Till hjälp var även 122 Greif-divisionen i Viborska viken samt 303. Attackkanonbrigaden i Ihantala. Detta på grund av att president Risto Ryti hade personligen gått i borgen för, att Finland inte ingår separatfred med Sovjetunioinen.

Översättning: Bengt Karlsson, Åbo, Finland

Mera bilder ur minnesmärke för de i Finlands frihetskrig stupade tyska soldaterna